Källa 1 · Svenska Ishockeyförbundet
Hemmaplansmodellen
Svenska Ishockeyförbundets Hemmaplansmodell beskriver hur barn och ungdomar kan utvecklas fysiskt inom ishockeyn på ett långsiktigt och hållbart sätt. En viktig tanke är att träningen ska förändras när barnet utvecklas.
För yngre barn ligger fokus på att ha roligt, röra sig mycket och lära sig grundläggande rörelser. När barnen blir äldre kan träningen steg för steg bli mer avancerad och mer inriktad mot ishockeyns krav.
Modellen betonar också att barn utvecklas i olika takt. Två lika gamla spelare kan skilja sig mycket åt i längd, styrka, snabbhet och fysisk mognad, den som är störst eller starkast vid en viss ålder är inte automatiskt den som blir bäst längre fram.
Därför är förbundet försiktigt med tidig selektering och toppning. Ungdomsåren ska användas till att utveckla spelarna och ge dem möjlighet att bygga sina fysiska förmågor över tid. Grundtanken är tydlig: bygg grunden först, öka kraven successivt.
Det passar väl ihop med ViliQs syn på åldersanpassad träning och långsiktig fysisk utveckling.
Läs mer på hemmaplansmodellen.se →
Källa 2 · Göteborgs universitet
Motorik och prestation hos unga ishockeyspelare
I ett arbete från Göteborgs universitet undersöktes motorik och koordination hos unga ishockeyspelare, och hur detta hänger samman med olika delar av deras prestation inom ishockey.
Bakgrunden är en intressant fråga: kan en bra grundmotorik ha betydelse även för hur ett barn utvecklas inom sin specifika idrott? För att undersöka detta testades unga spelare från Frölunda HC:s ungdomsverksamhet, deras allmänna motorik och koordination jämfördes med ishockeyspecifika tester och tränarnas bedömningar.
Studien är särskilt intressant eftersom den tittar på något som ligger utanför den vanliga träningen på isen. En hockeyspelare behöver självklart utveckla skridskoåkning och puckhantering, men balans, koordination, kroppskontroll och generell rörelseförmåga kan också vara viktiga delar av utvecklingen.
Det är viktigt att inte dra för stora slutsatser från en enskild studie, den visar inte att bättre allmän motorik automatiskt gör någon till en bättre hockeyspelare, utan undersöker sambandet mellan generell motorisk förmåga och prestation.
För ViliQ är området intressant eftersom våra program inte bara handlar om styrka eller kondition, vi vill ge barn möjlighet att träna koordination, balans, kroppskontroll och olika typer av rörelser vid sidan av sin vanliga idrott.
Läs studien på gupea.ub.gu.se →
Källa 3 · NSCA
Long-Term Athletic Development
National Strength and Conditioning Association (NSCA) är en internationellt etablerad organisation inom fysisk träning och styrke- och konditionsträning. Deras modell för Long-Term Athletic Development handlar om hur barn och ungdomar kan bygga upp sina fysiska förmågor steg för steg under uppväxten.
Grundtanken är att det inte finns någon snabb väg till en bra fysisk grund, barn behöver tid och möjlighet att utveckla flera olika förmågor. NSCA lyfter bland annat betydelsen av motoriska färdigheter, bra rörelsekvalitet, styrka och en bred fysisk grund. Träningen bör anpassas efter barnets utveckling och successivt bli mer utmanande.
En viktig del är att bara delta i en idrott inte alltid innebär att barnet automatiskt utvecklar alla fysiska egenskaper som behövs. En ung idrottare kan träna och tävla mycket inom sin sport men ändå behöva kompletterande fysisk träning för en bredare fysisk kapacitet. Samtidigt måste träningen vara anpassad för barn och ungdomar, de ska inte behandlas som mindre versioner av vuxna idrottare.
Målet är inte bara bättre prestation inom idrotten. En bra fysisk grund kan också bidra till hälsa, minska risken för vissa skador och skapa bättre förutsättningar för fortsatt fysisk aktivitet.
Av de internationella källorna är detta den som ligger mycket nära ViliQs grundidé: kompletterande och varierad fysisk träning som hjälper unga idrottare att bygga en bred grund för fortsatt utveckling.
Läs NSCA:s position statement →
Källa 4 · RF-SISU Idrottsutbildarna
Rörelseförståelse
RF-SISU beskriver rörelseförståelse som något större än att bara vara bra på en viss idrott. Det handlar om att barn ska utveckla många olika sätt att röra sig, känna sig trygga med sin kropp och få självförtroende och motivation att vara fysiskt aktiva.
En viktig tanke är att barn utvecklas olika, ålder säger inte allt om vad ett barn kan eller är redo för. Tidigare erfarenheter, fysisk utveckling, motivation och trygghet påverkar också utvecklingen.
Därför lyfter RF-SISU fram vikten av allsidig och varierad träning. Barn bör få springa, hoppa, balansera, kasta, fånga, klättra och lösa olika rörelseuppgifter, gärna i olika miljöer. RF-SISU beskriver fem viktiga fysiska egenskaper: styrka, uthållighet, koordination, snabbhet och rörlighet. Under barn- och ungdomsåren är det viktigt att få möjlighet att utveckla en bred grund inom flera av dessa områden.
Glädje och trygghet är centrala, barn som känner att de klarar av olika rörelser kan få bättre självförtroende och större motivation att fortsätta vara aktiva.
Det ligger nära ViliQs tanke om varierad träning som kompletterar barnets vanliga idrott.
Läs hela dokumentet från RF-SISU →
Källa 5 · International Olympic Committee
Youth Athletic Development
Internationella olympiska kommittén har samlat internationella experter för att beskriva hur träning och idrott bör utformas för barn och unga idrottare. En av de viktigaste slutsatserna är enkel: barn är inte små vuxna.
Barn växer och utvecklas på olika sätt och i olika takt. Två 13-åringar kan befinna sig på helt olika nivåer när det gäller fysisk utveckling och mognad, det går därför inte att utforma all träning enbart utifrån ålder.
IOC betonar att utvecklingen av en ung idrottare är betydligt bredare än resultat och prestation här och nu. Fysisk utveckling, hälsa, motivation, psykiskt välbefinnande och den sociala miljön behöver också finnas med i bilden.
Att ett barn är bäst vid 10, 12 eller 14 års ålder betyder inte automatiskt att samma barn kommer att vara bäst som vuxen. Barn som utvecklas tidigt kan ha tillfälliga fysiska fördelar, medan andra behöver längre tid. IOC lyfter även riskerna med för hög träningsbelastning, skador, stress och tappad motivation.
För ViliQ är detta viktigt. Träningen ska utmana barnet och bidra till fysisk utveckling, men med ett långsiktigt perspektiv och förståelse för att varje barn utvecklas olika.
Läs IOC:s konsensusdokument →
